Prästerna
Prästerna var inte bara ordförande i församlingarna utan fungerade också som den tidens nyhetsspridare. Däremot tillhörde omfattande skrivarbete prästens dagliga sysslor. Han tog också hand om de avlidna samt döpte och vigde samhällets invånare och utförde många andra sysslor som tillhörde yrket.
Under 1700-talet var kyrka och stat ett förbund. Hur ser det ut idag?
Jämför kyrkans roll under 1700-talet med idag? Hur tror du att det kommer se ut i framtiden?
Prästerna fungerade som nyhetspridare. Jämför dåtidens nyhetsspridning med dagens.
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
20100121. Föreläsning ” Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.
Prästträdgården
Finns det några växter som fortfarande används i läkande syfte?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Prästgården
Det fanns många munnar att mätta på en prästgård. Hushållet bestod av prästen, prästfrun och deras barn men dessutom några släcktingar, drängar, pigor, en pastorsadjunkt och en informator. Prästen kunde inte ge sin jord i arv till sina barn utan istället skickades prästsönerna till universiteten. Prästgården sågs som samhällets kulturella centrum.
Diskussionsfrågor:
Har du sett en prästgård från 1700-talet eller en modernare prästgård. Vad finns det i sådana fall för skillander och likheter?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Äktenskapet
Under 1700-talet var det mannen som var normen i samhället. En kvinna som inte var gift eller hade en far fick en förmyndare eftersom hon inte ansågs vara kapabel att ta hand om sig själv. Med änkorna var det dock annorlunda eftersom de ägde mark. Under 1700-talet skulle en man och en kvinna ingå äktenskap. Att man kunde vara homosexuell accepterades inte och det var oerhört ovanligt att man inte gifte sig alls. Ju rikare man var, desto viktigare var det med äktenskap. Därför gifte sig adel, borgare och rika bönder tidigt, oftast var flickorna inte äldre än 17 år. Anledningen till att man gifte sig var rent affärsmässiga. Man ville slå ihop marker eller säkerställa ett politiskt inflytande. Det var inte förrän fram på 1900-talet som man började gifta sig av kärlek. Bönder som inte hade så mycket pengar fick vänta med äktenskap till dess att de hade råd. Då kunde flickorna ofta ha fyllt 25 år innan de gifte sig.
Diskussionsfråga:
Tror ni att det idag förekommer att man gifter sig utan att vara kära i varandra? Är det likadant överallt i världen?
Referenser:
20100121. Föreläsning ” Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Carl von Linne
När Carl von Linne föddes den 23 maj år 1707 hette han Carl Linnaeus. När han dog den 10 januari år 1778 hade han blivit adlad till Carl von Linne och hans namn var världsberömt.
Carls far var präst och en hängiven amatör inom trädgårdsodling. Detta smittade av sig på den unge Carl som tidigt blev intresserad av botanik. Redan som femåring hade han en egen liten trädgård att sköta om. År 1717 började Carl skolan i Växjö. Föräldrarna hade tidigt bestämt att sonen skulle gå i faderns fotspår och bli präst. Detta intresserade inte Carl som hellre vistades ute i naturen. I skolan blev han därför kallad "lille botanicus". Skolarbetet gick inte så lysande och lärarna avrådde hans far från att låta sonen läsa till präst. Efter inrådan från naturkunskapsläraren, doktor Rothman, fick Carl tillåtelse att istället läsa till läkare. Carl utnämndes år 1747 av kungen till överläkare, vilket var en stor hedersbetygelse. Samma år blev han den ende svensk medlem av Vetenskapsakademien i Berlin. Linnaeus blev sedan medlem av ett stort antal vetenskapsakademier och år 1749 utsågs han till rektor vid Uppsala universitet.
Linné skapade reglerna för namngivning inom biologi och att varje levande väsen skulle ha ett namn på latin som var känt i hela världen. På så sätt kunde alla forskare oavsett språk tala om samma växt eller djur och ändå förstå vad som menades. Han lade också grunden för hur man delar upp växter och djur i olika grupper enligt speciella system. Många menar också att han var den förste ekologen, en forskare som studerar hur allt levande i naturen förhåller sig till varandra. Linné var också en äventyrlig resenär och kunde tala flera språk. Mest känd är han nog för sin kärlek till växter och blommor.
Länkar till sidor som handlar om Carl von Linne:
Sveriges radio
Linneus
Linne
Ungafakta
Diskussionsfrågor:
Varför tror du att Carl Von Linné var så viktig för biologins utveckling?
Referenser:
Linneus
Kyrkomusiken
Kyrkomusik fanns både i kyrkorna på landsbygden och i städerna. Det fanns orgelverk i de flesta stadsförsamlingar men det fanns enbart ett fåtal installerade i landsbygdsförsamlingarna runt om i landet. I bästa fall hade man på landsbygden ett litet orgelharmonium i församlingen som man kunde spela på.
I församlingen lade man ner väldigt mycket tid på körsången och varje individ sjöng olikt den andre. I en och samma melodi kunde det på detta vis låta som man hade över 500 olika stämmor. De flesta lärde sig sångerna utan noter eller text vilket ledde till att stämmorna aldrig lät lika beroende på vem som sjöng dem. Den svedbergska psalmboken som skrevs år 1695 gjorde att melodierna blev de samma men utförandet varierade oerhört. Detta sätt att sjunga i församlingen blev dock i slutet av 1700-talet oacceptabelt och en debatt skapades. Debatten ledde slutligen till att Heaffners koralbok skapades år 1818.
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Skolundervisningen
Diskussionsfrågor:
Idag läser vi inte endast om kristendomen. Varför, tror du?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
