Militärmusiken

Den militära musiken kunde höras både i städerna och på landsbygden vilket gjorde att den nådde ut till alla samhällskikt. Det var på officerarnas initiativ och bekostnande som militärmusiken succesivt växte. Regementscheferna ville absolut ha musik på regementen av flera orsaker men den största var att man ville visa upp sig i glans för att kunna värva fler soldater. De militära musikerna var dessutom efterfrågade i samhället då man annars var tvugna att hyra in musiker från utlandet, vilket var mycket dyrare. Men i den svenska militären använde man sig mycket av tyskar och fransmän som inspiration och som lärare inom militärmusiken.

Inom militären använde man sig redan på 1700-talet av mängder med olika instrument. De man använde var exempelvis trumpeter, valthorn och klarinetter. Mot slutet av 1700-talet ökade även användandet av bleckinstrument vilket utökade möjligheterna att spela mer varierad musik.

I klippet nedan kan du se hur dagens militärorkester ser ut i Stockholm idag.


Referenser:
Populärhistoria
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum

Musiken i städerna

Musiklivet under 1700-talet utvecklades även utanför huvudstaden och i städerna runt om i Sverige var inte all musik organiserad utan mer spontan. Man spelade musik på gator och torg, krogar och värdshus och man kunde regelbundet höra kyrklockornas dån. Men det som kännetecknade städernas musikliv var stadsmusikanterna, som var vanligast i Skåne där de hade makten över det yrkesmässiga musicerandet. En stadsmusikant var anställd av stadens myndigheter och arbetade mot en låg lön. Hans uppgift var att förse staden med musik i officiella sammanhang, uppvakta borgerskapet vid bröllop och andra tillställningar vilket oftast gav honom ytterligare inkomster.

I en stad arbetade inte enbart stadsmusikanterna utan även organister, musiker som utövade orgelspel. I en stad hördes därför inte bara musiken från gator och torg utan även från stadens mest förnämsta byggnader; kyrkan och rådhuset. Där hördes inte enbart orgelmusiken utan även kyrkklockorna.


Diskussionsfrågor:

Spelas det musik på dagens gator och torg? Är de också anställda av någon? Vad tror du att de tjänar på en dag?

På 1700-talet kunde man höra kyrkklockorna i städerna. Kan man fortfarande göra detta? Vid vilka tillfällen hör du dem i sådana fall?


Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum


RSS 2.0