Prästerna

1700-talet präglades av ett visst överflöd av präster vilket ledde till hård kamp om jobben. Under denna tid var 0,9% av Sveriges befolkning präster. Prästerna var den tidens statliga ämbetsmän och det gick 500-600 sockensbor på en präst. Ofta började de unga prästerna att arbeta som informatorer eller huspräster hos någon av adelsfamiljerna. Många nyexaminerade präster hade som mål att arbeta som kyrkoherde i de församlingar som adelsfamiljen tillhörde. Att vara kyrkoherde innebar en säker inkomst med jordbruksfastighet i form utav en prästgård samt de avgifter som prästen fick i form av tionde av sina församlingsbor. Tionde var den skatt som bönderna betalade, skatten bestod av en tiondel av jordbrukets produktion. Hade man inte penningmedel fick man betala med andra förnödenheter såsom kläder eller ved. Pastoraten kunde vara antingen feta eller magra, dvs. de tillgångar som fanns i området. De feta pastoraten var därmed mer eftertraktade. Prästerna räknades till statstjänarna eftersom stat och kyrka var ett förbund. Kyrkoherden var inte bara sockens kyrkliga ledare utan även dåtidens kommunalordförande eftersom han var ordförande i sockenstämman. Han stod alltid ensam och predikade och förväntades inte bli motsagd när han stod vid altaret. I sockenstugan fick han däremot ofta slå med ordförandeklubban för att tysta ner bönderna.

Prästerna var inte bara ordförande i församlingarna utan fungerade också som den tidens nyhetsspridare. Däremot tillhörde omfattande skrivarbete prästens dagliga sysslor. Han tog också hand om de avlidna samt döpte och vigde samhällets invånare och utförde många andra sysslor som tillhörde yrket.


Källa

Kyrkans roll var stor under 1700-talet. Kyrkan var obligatorisk och varje söndag gick man i kyrkan. På denna tid trodde man att det fanns en gudomlig förklarning till allt och det var oerhört ovanligt att man inte trodde på den kristna läran. Hade någon gjort något ohederligt kunde det hända att den personen fick ett skamstraff. Detta innebar att den ohederlige fick sitta utanför kyrkan medan församlingen gick förbi och spottade på denne.



Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet var kyrka och stat ett förbund. Hur ser det ut idag?

Jämför kyrkans roll under 1700-talet med idag? Hur tror du att det kommer se ut i framtiden?

Prästerna fungerade som nyhetspridare. Jämför dåtidens nyhetsspridning med dagens.



Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
20100121. Föreläsning  ” Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.

Prästträdgården

Under mitten av 1700-talet när prästgårdarna utvidgades blev det allt vanligare med grönsaksodlande präster.  Det man odlade i prästträdgårdarna var äpple, päron, krusbär, svarta och röda vinbär, körsbär, plommon, morot, lök, palsternacka, sallad, sparris mm. Trädgårdsmålla är en gammal köksväxt som under 1700-talet var en vanligt förekommande trädgårdsväxt som man använde i medicinskt syfte. Även andra medicinalväxter såsom hundrova, kamomill och hjärtstilla odlades i prästträdgårdarna. Man odlade också rena prydnadsväxter såsom akleja, tusensköna, samt enkla pioner. Sin inspiration hittade prästerna från slott och herresäten. I och med att prästerna levde under relativt goda förhållanden hade de också möjlighet att vara öppna och testa nyheter i den rådande trädgårdskulturen. Vid vissa prästgårdar odlade man även exotiska frukter såsom citroner och fikon.

Akleja

Källa

Kamomill

Källa

Röda vinbär

Källa


Diskussionsfrågor:
Präster levde ofta längre. Vad tror du att det berodde på?

Finns det några växter som fortfarande används i läkande syfte?


Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum

Prästgården

Prästen var inte bara socknens religiösa och administrativa ledare utan han var också bonde och familjefar. Prästgården var en jordbruksfastighet, bostad och dessutom var alltid församlingsborna välkomna där. Den jord som tillhörde prästgården var skattefri, man betalade alltså ingen skatt. Prästgården ingick i bondesamhället och skulle därför följa dess bestämmelser. Som mest kunde en prästgård innefatta stuga, stekarhus, lada, sädeslada, vissthus, sovstuga och fähus. Men det fanns också prästgårdar som innehöll färre hus med bara fyra hus såsom stuga, härbärge, nöthus och lada. Under 1700-talet blev det allt vanligare att även överstelöjtnanter och majorer bosatte sig på prästgården. Detta innebar att prästgården fick ny status, byggdes ut och började likna små herrgårdar.

En bevarad prästgård från 1700-talet

Källa


Det fanns många munnar att mätta på en prästgård. Hushållet bestod av prästen, prästfrun och deras barn men dessutom några släcktingar, drängar, pigor, en pastorsadjunkt och en informator. Prästen kunde inte ge sin jord i arv till sina barn utan istället skickades prästsönerna till universiteten. Prästgården sågs som samhällets kulturella centrum.



Diskussionsfrågor:
Har du sett en prästgård från 1700-talet eller en modernare prästgård. Vad finns det i sådana fall för skillander och likheter?

 
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum


Äktenskapet

Under 1700-talet var det mannen som var normen i samhället. En kvinna som inte var gift eller hade en far fick en förmyndare eftersom hon inte ansågs vara kapabel att ta hand om sig själv. Med änkorna var det dock annorlunda eftersom de ägde mark. Under 1700-talet skulle en man och en kvinna ingå äktenskap. Att man kunde vara homosexuell accepterades inte och det var oerhört ovanligt att man inte gifte sig alls. Ju rikare man var, desto viktigare var det med äktenskap. Därför gifte sig adel, borgare och rika bönder tidigt, oftast var flickorna inte äldre än 17 år. Anledningen till att man gifte sig var rent affärsmässiga. Man ville slå ihop marker eller säkerställa ett politiskt inflytande. Det var inte förrän fram på 1900-talet som man började gifta sig av kärlek. Bönder som inte hade så mycket pengar fick vänta med äktenskap till dess att de hade råd. Då kunde flickorna ofta ha fyllt 25 år innan de gifte sig.

 

Källa

 


Diskussionsfråga:
Tror ni att det idag förekommer att man gifter sig utan att vara kära i varandra? Är det likadant överallt i världen?

 

Referenser:
20100121. Föreläsning  ” Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur


 

RSS 2.0