Läkekonst
På många sätt var det annorlunda att vara sjuk förr än vad det är idag och man trodde att sjukdomarna satt i blodet och att man blev frisk om man fick nytt blod. Just därför använde sig de kloka gummorna och gubbarna samt läkarna åderlåtning samt av blodiglar för att tömma människorna på blod. Detta gjorde man för att kroppen skulle skapa nya friska blodkroppar. Man ansåg också att positivt tänkande och att "lika bota lika" gjorde dig frisk igen. "Lika bota lika" betyder att man exempelvis använde sig av gult siden för att bota gulsot.
Blodiglar och åderlåtningsinstrument
Många barn dog i spädbarnsdödlighet då de sociala klasskillnaderna påverkade tillgången till hjälp och behandling vid sjukdom. På landsbygden förmedlade ofta prästfamiljerna för sockenborna att viss läkekonst inte var farlig då de utförde olika behandlingar inom sina egna familjer.
1700-talet var dock en framgångsrik tid vetenskapligt sett i medicinens historia. Man formulerade system över olika sjukdomar och det publicerades även olika läroböcker. Läkarnas förmåga att ställa en diagnos var ofta mycket begränsad och även behandlingarna var rutinmässiga. Eftersom det endast fanns ett fåtal läkare ville man att prästerna också skulle studera medicin för att de också skulle kunna bota invånarna.
Diskussionsfrågor:
Vilka skillnader tror du att det fanns mellan att vara fattig och sjuk och att vara rik och sjuk? Tror du att det finns skillnader även idag?
Tror du att man får lika vård överallt i världen idag?
Finns det några skillnader på läkekonsten på 1700-talet och idag? Tror du exempelvis att man fortfarande använder sig av åderlåtning och blodiglar?
Referenser:
- Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
- 20100121. Föreläsning av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.
- Nationalencyklopedin
- Klingberg, Göte. (1971). Så levde barnen förr - dokument om allvar och lek. Stockholm: AB Kopia.
