Kläder och mode
Inom bondeståndet fanns det stora skillnader i välstånd beroende på vilka syssla man hade. Under 1700-talet blev många bönder rikare, men man var fortfarande långt ifrån att närma sig den status som adeln hade. Adeln visade sin status genom fina och dyra kläder. Bönderna hade givetvis inte råd med liknande textila utvsävningar, men de gjorde sitt bästa för att kopiera det mode som adeln stod för.
Hos kvinnorna skulle midjorna vara hårt åtsnörda och männen skulle framhäva sin vader eftersom detta var modernt vid denna tid. Böndernas kläder påminde till stor del om vår tids svenska folkdräkter. Tygerna tillverkade bönderna hemma, till skillnad från adeln som importerade sina tyger från Frankrike. Under 1700-talet blev det populärt med randiga tyger av linne. Kvinnornas dräkter bestod av en kjol, livstycke, förkläde och huvudbonad. Männens dräkt bestod av knälånga byxor, skjorta och jacka. Det var först efter Franska revolutionen 1789 som det blev modernt med långbyxor.
Visste ni förresten att bönderna under 1700-talet inte hade några underkläder? Bland överklassen förekom det emellanåt att männen hade en slags underbyxa, men underkläder för kvinnor existerade inte under 1700-talet.
Den svenska folkdräkten härstammar från 1700-talets dräkter:
Källa
Det är inte lika lätt att hitta bevarade bondekläder som adelskläder från 1700-talet. Varför är det så tror du?
Mat
Vid denna tidpunkt var socker något mycket exklusivt. Socker importerades från Kina. Det var egentligen bara adeln som hade råd att ha socker i sin mat. Bönderna använde istället honung när de ville söta sin mat. Detta vet vi genom upphittade dagböcker som var skrivna på 1700-talet.
Källa
Då maten var svår att bevara åt man efter säsong. Vad äter vi för säsongsmat idag?
Referenser:
20100121 Föreläsning ”Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vi Högskolan i Borås.
Böndernas makt
Under 1700-talet inträffade något som vi i dag kallar för frihetstiden. Frihetstiden tog sin början när den svenske kungen Karl XII dog år 1718 och den fick sitt slut vid Gustav III:s statskupp år 1772. Under denna tid kom Sverige att närma sig ett demokratiskt samhälle, kanske främst på grund av att den dåvarande regentens inflytande inte var så stort. Böndernas makt ökade och de fyra stånden närmade sig varandra rent politiskt. Vid Gustav III:s statskupp 1772 ökade återigen kungen och adelns inflytande, men ändå hade ett frö till dagens demokratiska samhälle såtts.
Diskussionsfrågor:
Trots att böndernas makt ökade under 1700-talet var de ändå underordnade. Varför tror du att det var så?
På 1700-talet var 80-90% av befolkningen bönder. Hur stor del av Sveriges befolkning är bönder idag?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
20100121. Föreläsning ” Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.
Folkdans
Diskussionsfrågor:
När dansar vi folkdans idag?
Testa att i klassen dansa en folkdans från 1700-talet!
Referens:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Hur bodde man?
Bönderna levde på gårdar där man förutom stugan oftast även hade en lada, stall, matbod eller vedbod beroende på hur välbärgade bönderna de var. Bönderna var självförsörjande jordbruksmän och levde på de resurser jordbruket gav dem. Då man var många i bondefamiljen så som exempelvis bonde, hustru, flera barn och ibland även pigor eller drängar om familjen hade råd till detta. På alla bongårdar fanns dock inte pigor och drängar utan bara på välbärgade gårdar.
Alla byggnader på gården hade gott om sovplatser på sommaren men på den kalla vintern fick dock alla samlas inne i stugan. Inne i stugan fanns det oftast ett långt bord med stolar, en liten kokvrå med öppen spis samt sängplatser. Det var trångt på vintern i stugan på vintern men det gjorde inget då trängseln höll dem varma. Vid den öppna spisen satt de och vävde, stickade, pysslade med hantverk och vilade upp sig inför sommarens hårda slit på gården. Då vinterdagarna var korta blev det mer tid för vila till skillnad från de långa sommardagarna av jordbruksarbete på gården.
Diskussionfrågor:
På vilka sätt kan du se att det har skett en utveckling av böndernas boende från 1700-talet till idag?
Hur tror du att det var att som barn leva på en bondgård under 1700-talet? Beskriv!
Referens:
Klingberg, Göte. (1971). Så levde barnen förr - dokument om allvar och lek. Stockholm: AB Kopia.
20100119. Föreläsning ”Sverige under 1700-talet Del 1” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vi Högskolan i Borås.
Folkmusik
Den musik som under 1700-talet främst dominerade bland bönderna var visor och folkmusik. Folkmusiken var såpass vid att den är svår att beskriva, dock syftar man oftast på den gamla allmogekulturen. Folkmusiken innebär både intrumental och vokal musik. Till folkmusiken kopplar man också militärmusiken samt skolgossarna som ofta sjöng under sockenvandringar. Några kända instrument under denna tiden var fiol, altfiol, klarinett, säckpipa och nyckelharpan. På landsbygden hade spelmännen en central roll och de spelade och sjöng oftast på bröllop, dop och fester.
Säckpipa
Det som framförallt skilde folkmusikerna från de skolade musikerna var hur de utförde sitt musikstycke. Folkmusikerna spelade på äldre spelsätt och höll sin fiol mot bröstet. En skolad musiker höll sin fiol under hakan samt hade ett mer modernt spelsätt.
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Sysslorna på gården
Ett hushåll inrymde pigor och drängar. Människor gifte sig inte förrän de ägde eller bestämde över sina tillgångar och gårdar så att de kunde försörja sig själva och barnen. I en bondefamilj var det inte ovanligt att man även sörjde och lät en fattig ensamstående mor eller far bo på gården. Detta ingick i fattigvårds bestämmelserna som fanns under 1700-talet.
På gården fick alla hjälpa till med arbetet. Pojkarna användes för att valla koflockar och att skydda dem från rovdjur och även flickorna hjälpte till med djuren på gården. De äldre kvinnorna ägnade sig mycket åt hushållet inomhus. Alla var en viktig resurs på gården och därför var det känsligt med dödsfall då det blev färre som kunde arbeta.
De flesta redskap man använde sig av på landet var av trä såsom kannor, plogar och vagnar. På vissa föremål fanns det något enstaka metallinslag. Det förväntades av bonden inom hushållet att själv kunna tillverka de redskapsdelar som behövdes. Även drängen behövde kunskaper kring detta och hade han inte hade förmågan att göra det kunde han få avdrag på lönen. Under 1700-talet fanns det något som kallades för husbonderätten och detta innebar att mannen på gården hade rätt att tukta alla i hushållet, även drängar. I varje by fanns det en bystämma med en bestämmande ålderman. På stämman bestämde bönderna hur man skulle dela upp arbetet, när man skulle plöja, så och skörda. Man diskuterade även när man skulle ta ut djuren på bete. När man hade haft en stämma och fattat ett beslut gick byalagets medlemmar gemensamt ut och arbetade. Eftersom man arbetade mycket tillsammans uppstod det en stark gemenskap i byalaget och man deltog i olika festligheter, sedvänjor och traditioner tillsammans.
Diskussionsfrågor:
Alla fick hjälpa till på gården hos bönderna. Fundera över vilka sysslor som barnen kunde hjälpa till med och jämför dem med vad du hjälper till med hemma idag.
På 1700-talet hade bönderna inga maskiner som hjälpte dem med jordbruket. Vad tror du att en bonde från 1700-talet skulle säga om han besökte en modern bondgård?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum.
Natinonalencyklopedin
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Barnarbete
Manufakturerna introducerades under 1700-talet och det medförde nya möjligheter att organisera arbetet. Manufakturägarna kunde införa en arbetsdelning där arbetarna endast lärde sig ett arbetsmoment. Barnarbetet fick då en ny karaktär och barnen användes som arbetskraft. Det var även en förberedelse för ett kommande yrke och förberedelser för att själva så småningom kunna driva ett jordbruk.
Under 1800-talet grundades fabrikssystem och barnabetet fick då en annan karaktär. I och med att industrierna växte fram förändrades barnarbetets karaktär. Arbetet för barnen var inte längre en förberedelse för livet på gården där de skulle arbeta med jordbruk utan när barnen blev vuxna kunde de även arbeta i fabrikerna.
För företagarna innebar barnarbetet en ökad vinst eftersom barnens löner var lägre än de vuxnas samt att det var lättare att få barnen att arbeta på fabrikerna än de vuxna. Vissa arbetsmoment var dessutom lättare för barn att utföra eftersom de var mindre än de vuxna och kunde utföra pilligare sysslor.
Diskussionsfrågor:
Även idag förekommer det barnarbete. Var tror du att detta är vanligt?
Tror du att du i en svensk affär kan köpte något som ett barn i ett annat land har tillverkat? Hur tänker du kring detta?
Referenser:
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin
Skolan
En ny skolordning infördes i mitten av 1700-talet i Stockholm. I skolordningen skiljde man på tre olika grupper av elever i kyrkskolan. Den första var de som skulle ägna sig åt manuellt arbete, den andra var de som skulle arbeta med handel och den tredje var de som skulle fortsätta och läsa på akademisk nivå.
Under 1700-talets andra hälft skapades olika fattigskolor för både pojkar och flickor. Skolornas främsta syfte var att minska lösdriveri och tiggeri och att ta hand om barnen tills att de kunde få ett eget arbete.
Däremot kan du på Skansen i Stockholm idag se Väla skola som är från mitten av 1800-talet.
Källa: Privat bild
Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet fick barnen gå i skolan för att lära sig om den kristna läran. Varför går man i skolan idag?
Hur tror du att 1700-talets läromedel och material i klassrummet skiljer sig från idag?
Idag har vi skolplikt. Det innebär att alla måste gå i skolan. Hur tror du att det var på 1700-talet?
Referenser:
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
