Adelns makt
Den lilla skara människor (0,3 – 0,5 % av Sveriges befolkning) som utgjorde adelsklassen var ett stånd med privilegier. Under 1600-talet hade adelsmännens makt ökat, men under 1700-talet började de övriga stånden att ifrågasätta varför just adeln enligt lagen skulle få vissa rättigheter såsom företräde till vissa ämbeten. Adelns mark kallades för frälsejord, vilket innebar att de var befriade från att betala skatt.
I början av 1700-talet började borgare och bönder kräva att även de skulle få ha vissa privilegier. Vissa gick så långt att de kom med förslaget att alla privilegier helt skulle avskaffas. Tanken på att alla människor skulle vara jämlika väcktes. Detta gällde dock endast män. Kvinnor ingick ännu inte i tanken på ett jämlikt samhälle.
1719 begränsades kungens makt och makten flyttades istället till riksdagen som var representerad av de fyra stånden. Det svenska folket var trötta på krig efter att den svenske kungen Karl XIII fört krig mot flera länder under stormaktstiden. Adeln började förlora sin betydelse och de olika stånden närmade sig varandra, framför allt politiskt. Borgare och bönder började besöka adeln för att diskutera politiska frågor.
De som hade samma åsikter sökte sig till varandra och två partier började växa fram. Dessa partier kallades Hattar och Mössor. Hattarnas politik gick ut på att öka handeln eftersom handel skapar välstånd. Hattarna ville även föra en mer aktiv utrikespolitik, främst mot Ryssland. Mössorna var mer försiktiga i sin politik och hade en man vid namn Arvid Horn vid spetsen.
Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet hade adeln vissa privilegier. Hur ser det ut i samhället idag? Finns det några som har mer makt än andra?
Under 1700-talet började vi närma oss ett mer demokratiskt Sverige. Hur skiljer sig demokratin under 1700-talet från dagens demokrati?
Beskriv dina tankar kring jämlikhet mellan kvinnor och män under 1700-talet, idag och hur det kommer att se ut i framtiden?
Referenser:
- 2010-01-28 Nationalencyklopedin
- Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
I början av 1700-talet började borgare och bönder kräva att även de skulle få ha vissa privilegier. Vissa gick så långt att de kom med förslaget att alla privilegier helt skulle avskaffas. Tanken på att alla människor skulle vara jämlika väcktes. Detta gällde dock endast män. Kvinnor ingick ännu inte i tanken på ett jämlikt samhälle.
1719 begränsades kungens makt och makten flyttades istället till riksdagen som var representerad av de fyra stånden. Det svenska folket var trötta på krig efter att den svenske kungen Karl XIII fört krig mot flera länder under stormaktstiden. Adeln började förlora sin betydelse och de olika stånden närmade sig varandra, framför allt politiskt. Borgare och bönder började besöka adeln för att diskutera politiska frågor.
De som hade samma åsikter sökte sig till varandra och två partier började växa fram. Dessa partier kallades Hattar och Mössor. Hattarnas politik gick ut på att öka handeln eftersom handel skapar välstånd. Hattarna ville även föra en mer aktiv utrikespolitik, främst mot Ryssland. Mössorna var mer försiktiga i sin politik och hade en man vid namn Arvid Horn vid spetsen.
Adeln hade dock fortfarande mer makt än bönderna, även om böndernas inflytande började öka. När man talar om denna tid i 1700-talets historia brukar man kalla den för frihetstiden. Under denna tidsperiod närmade vi oss ett demokratiskt samhälle, men vi var fortfarande väldigt långt ifrån det jämlika samhälle vi har idag. Adeln och kungen förlorade viss makt och böndernas politiska makt ökade, men de som befann sig längst ner på samhällsstegen uteslöts i politiska diskussioner. Tjänstefolk, torpare som inte ägde egen jord och de som inte hade någon yrkesskicklighet fick inte delta i politiska beslut.
Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet hade adeln vissa privilegier. Hur ser det ut i samhället idag? Finns det några som har mer makt än andra?
Under 1700-talet började vi närma oss ett mer demokratiskt Sverige. Hur skiljer sig demokratin under 1700-talet från dagens demokrati?
Beskriv dina tankar kring jämlikhet mellan kvinnor och män under 1700-talet, idag och hur det kommer att se ut i framtiden?
Referenser:
- 2010-01-28 Nationalencyklopedin
- Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
