Prästerna

1700-talet präglades av ett visst överflöd av präster vilket ledde till hård kamp om jobben. Under denna tid var 0,9% av Sveriges befolkning präster. Prästerna var den tidens statliga ämbetsmän och det gick 500-600 sockensbor på en präst. Ofta började de unga prästerna att arbeta som informatorer eller huspräster hos någon av adelsfamiljerna. Många nyexaminerade präster hade som mål att arbeta som kyrkoherde i de församlingar som adelsfamiljen tillhörde. Att vara kyrkoherde innebar en säker inkomst med jordbruksfastighet i form utav en prästgård samt de avgifter som prästen fick i form av tionde av sina församlingsbor. Tionde var den skatt som bönderna betalade, skatten bestod av en tiondel av jordbrukets produktion. Hade man inte penningmedel fick man betala med andra förnödenheter såsom kläder eller ved. Pastoraten kunde vara antingen feta eller magra, dvs. de tillgångar som fanns i området. De feta pastoraten var därmed mer eftertraktade. Prästerna räknades till statstjänarna eftersom stat och kyrka var ett förbund. Kyrkoherden var inte bara sockens kyrkliga ledare utan även dåtidens kommunalordförande eftersom han var ordförande i sockenstämman. Han stod alltid ensam och predikade och förväntades inte bli motsagd när han stod vid altaret. I sockenstugan fick han däremot ofta slå med ordförandeklubban för att tysta ner bönderna.

Prästerna var inte bara ordförande i församlingarna utan fungerade också som den tidens nyhetsspridare. Däremot tillhörde omfattande skrivarbete prästens dagliga sysslor. Han tog också hand om de avlidna samt döpte och vigde samhällets invånare och utförde många andra sysslor som tillhörde yrket.


Källa

Kyrkans roll var stor under 1700-talet. Kyrkan var obligatorisk och varje söndag gick man i kyrkan. På denna tid trodde man att det fanns en gudomlig förklarning till allt och det var oerhört ovanligt att man inte trodde på den kristna läran. Hade någon gjort något ohederligt kunde det hända att den personen fick ett skamstraff. Detta innebar att den ohederlige fick sitta utanför kyrkan medan församlingen gick förbi och spottade på denne.



Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet var kyrka och stat ett förbund. Hur ser det ut idag?

Jämför kyrkans roll under 1700-talet med idag? Hur tror du att det kommer se ut i framtiden?

Prästerna fungerade som nyhetspridare. Jämför dåtidens nyhetsspridning med dagens.



Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
20100121. Föreläsning  ” Sverige under 1700-talet Del 2” av Kerstin Kohlback vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås.

RSS 2.0