Sammanfattning
Under 1700-talet skedde stora förändringar i det svenska kulturella landskapet. Med Frankrike som inspiration utvecklades scenen för såväl opera, arkitektur, naturvetenskap, konst och klassisk musik. Namn som Carl Michael Bellman, Carl von Linné och Alexander Roslin blev välkända med verk som lever kvar än i dag. Den kungliga dramatiska teatern, idag även kallad Dramaten, och Drottningholmsteatern är kulturella arenor som härstammar från denna tid.
1700-talets mode var uppseendeväckande på många sätt och vis. Med vackra, exklusiva, franska tyger och snidade broderier skapades en helt ny epok vad gäller mode bland de välställda. Även de lägre stånden inspirerades av det franska modet och gjorde sitt bästa för att efterlikna adelns vackra kreationer.
Även det politiska landskapet förändrades. Sverige hade under 1600-talet varit starkt styrda av kungen, men under 1700-talet inträffade det som vi idag har valt att kalla för frihetstiden. Stånden började närma sig varandra politiskt och böndernas makt ökade som en följd av möjligheterna till självägande. Ett frö till dagens demokratiska samhälle såddes genom bildandet av de två första politiska partierna; hattarna och mössorna.
1700-talets mode var uppseendeväckande på många sätt och vis. Med vackra, exklusiva, franska tyger och snidade broderier skapades en helt ny epok vad gäller mode bland de välställda. Även de lägre stånden inspirerades av det franska modet och gjorde sitt bästa för att efterlikna adelns vackra kreationer.
Även det politiska landskapet förändrades. Sverige hade under 1600-talet varit starkt styrda av kungen, men under 1700-talet inträffade det som vi idag har valt att kalla för frihetstiden. Stånden började närma sig varandra politiskt och böndernas makt ökade som en följd av möjligheterna till självägande. Ett frö till dagens demokratiska samhälle såddes genom bildandet av de två första politiska partierna; hattarna och mössorna.
Så här hittar du rätt på vår sida
Denna sida är vår framsida av bloggen där du kan läsa om oss som har skapat den samt om historieämnet i allmänhet. Men för att navigera dig vidare till delarna om 1700-talet gör du så här:
Från första sidan kan du navigera dig själv till de fyra ståndens sidor via länkar till vänster i sidofältet.
När du har nått ett av de fyra ståndens sida kan du därefter navigera dig vidare genom olika kategorier till vänster för att läsa om det som du finner intressant. (Vill du läsa de senaste inläggen hittar du dessa direkt under inlägg).
Du kan även komma vidare till något av de andra ståndens bloggar eller tillbaka till första sidan när som helst via länkarna i sidofältet. Dessa försvinner aldrig utan finns där hela tiden.
Hoppas att du inspireras av vår blogg och att du finner information som väcker ditt historieintresse till liv.
Från första sidan kan du navigera dig själv till de fyra ståndens sidor via länkar till vänster i sidofältet.
När du har nått ett av de fyra ståndens sida kan du därefter navigera dig vidare genom olika kategorier till vänster för att läsa om det som du finner intressant. (Vill du läsa de senaste inläggen hittar du dessa direkt under inlägg).
Du kan även komma vidare till något av de andra ståndens bloggar eller tillbaka till första sidan när som helst via länkarna i sidofältet. Dessa försvinner aldrig utan finns där hela tiden.
Hoppas att du inspireras av vår blogg och att du finner information som väcker ditt historieintresse till liv.
Vilka är vi?
Vi är fem studenter vid Högskolan i Borås som läser till lärare F-5 med inriktning på kultur, kommunikation och media. Som en del i ett historieprojekt valde vi att skapa en blogg kring det kulturella och sociala livet på 1700-talet. Vi vill visa på skillnaderna mellan dåtidens olika samhällsklasser och genom diskussionsfrågor få eleverna att problematisera och reflektera över dåtidens, nutidens såväl som framtidens samhällsklasser. I kursplanen för historia finns det angivet att eleverna ska lära sig om historien för att förstå varför samhället ser ut som det gör idag. Genom att förstå historien kan eleverna förstå nutid och framtid, vilket skapar ett historiemedvetande. Det är viktigt att eleverna förstår det historiska arvet för att inse att de själva är en del av det.
Vi valde att skapa en blogg om 1700-talets kultur och vardag därför att bloggen idag är en växande digital kommunikationsform. Vi tror också att bloggen är ett kommunikationsmedel som ligger eleverna nära till hands och i vissa fall kan intressera dem mer än rent traditionella läromedel. Genom en sådan nytänkande arbetsform ser vi möjligheter till ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill att vår blogg ska vara ett användningsområde där eleverna själva söker kunskap och har därför delat in bloggen i fyra olika delar (adel, präster, borgare och bönder) vilka belyser de kulturella och sociala skillnaderna mellan dåtidens olika samhällsklasser.
Genom att använda oss av vår blogg i undervisningen vill vi även visa på möjligheterna för eleverna att själva publicera olika typer av bloggar. Dessa kan man då lösenordsskydda för att säkerställa sekretessen. Vi anser att vi med detta på ett tydligt sätt kan synliggöra det kritiska tänkandet eftersom eleverna då får en bild av i vilket syfte och av vem texter publiceras. Denna kunskap kan sedan appliceras på andra läromedel. Bloggen möjliggör även en ökad kompetens beträffande språkliga såväl som digitala färdigheter. Vi tror även att bloggen är ett verktyg där processen synliggörs lika mycket som resultatet, vilket är något som läroplanen eftersträvar.
En blogg av Malin Carlsson, Hanna Vendel, Emma Nilsson, Emily Petrone och Terese vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås vt 2010.
Vi valde att skapa en blogg om 1700-talets kultur och vardag därför att bloggen idag är en växande digital kommunikationsform. Vi tror också att bloggen är ett kommunikationsmedel som ligger eleverna nära till hands och i vissa fall kan intressera dem mer än rent traditionella läromedel. Genom en sådan nytänkande arbetsform ser vi möjligheter till ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill att vår blogg ska vara ett användningsområde där eleverna själva söker kunskap och har därför delat in bloggen i fyra olika delar (adel, präster, borgare och bönder) vilka belyser de kulturella och sociala skillnaderna mellan dåtidens olika samhällsklasser.
Genom att använda oss av vår blogg i undervisningen vill vi även visa på möjligheterna för eleverna att själva publicera olika typer av bloggar. Dessa kan man då lösenordsskydda för att säkerställa sekretessen. Vi anser att vi med detta på ett tydligt sätt kan synliggöra det kritiska tänkandet eftersom eleverna då får en bild av i vilket syfte och av vem texter publiceras. Denna kunskap kan sedan appliceras på andra läromedel. Bloggen möjliggör även en ökad kompetens beträffande språkliga såväl som digitala färdigheter. Vi tror även att bloggen är ett verktyg där processen synliggörs lika mycket som resultatet, vilket är något som läroplanen eftersträvar.
En blogg av Malin Carlsson, Hanna Vendel, Emma Nilsson, Emily Petrone och Terese vid Institutionen för Pedagogik vid Högskolan i Borås vt 2010.
Styrdokument
När vi planerade hur vi skulle göra vårt historieprojekt utgick vi från dessa mål i kursplanen för historia. Enligt Skolverket ska vi i historieämnet sträva efter att varje elev…
• Skaffar sig ett historiemedvetande, för att lättare förstå händelser i vår tid och i framtiden.
• Får en förståelse av historiska händelsers olika bakgrund och hur de hör ihop. Man ska även förstå att händelserna kan uppfattas, förklaras och tolkas på olika sätt.
• Lär sig om kulturarvet och förstår varför det ser ut som det gör idag.
• Utvecklar en förmåga att förstå olika historiska mönster, utvecklingar och förändringar.
• Får kunskaper om historiska personer, händelser och olika tidsåldrar.
• Lär sig att förstå historien för att lättare förstå andra ämnen.
• Förstår att olika historiska händelser och samhällsformer är tidsbundna. Att man lär sig att förstå människorna utifrån den tid de levde på.
• Lär sig att granska olika texter, medier och andra källor som handlar om olika historiska händelser.
Ämnet historia:
Skolämnet historia innehåller delar om politik, ekonomi och social historia och kulturhistoria. Ämnet handlar om hur den personliga och historiska identiteten skapats, därför är den svenska, nordiska, samiska och den europeiska kulturen viktig.
Hur ser den historiska utvecklingen ut och vilka förändringar kan man se? I ämnet ska man lära sig vad då, nu och sedan har för betydelse i historian. Historien har formats av olika händelser och konflikter som påverkat utvecklingen i olika länder och situationer.
I ämnet historia ska man lära sig att det finns mörka sidor som handlar om både etniska, religiösa och politiska framsteg.
Eleverna ska lära sig i skolan att historia skapas varje dag i olika sammanhang. Att eleverna förstår att man tillsammans med sin familj, släkt, hembygd och land har en historia. Förstår man att man som person påverkar historien är det lättare att förstå andra människor och hur de levde. Man ska också förstå hur kvinnor, män, barn, olika samhällsgrupper och etniska grupper har påverkats av olika historiska händelser.
Referenser:
Skolverket
• Skaffar sig ett historiemedvetande, för att lättare förstå händelser i vår tid och i framtiden.
• Får en förståelse av historiska händelsers olika bakgrund och hur de hör ihop. Man ska även förstå att händelserna kan uppfattas, förklaras och tolkas på olika sätt.
• Lär sig om kulturarvet och förstår varför det ser ut som det gör idag.
• Utvecklar en förmåga att förstå olika historiska mönster, utvecklingar och förändringar.
• Får kunskaper om historiska personer, händelser och olika tidsåldrar.
• Lär sig att förstå historien för att lättare förstå andra ämnen.
• Förstår att olika historiska händelser och samhällsformer är tidsbundna. Att man lär sig att förstå människorna utifrån den tid de levde på.
• Lär sig att granska olika texter, medier och andra källor som handlar om olika historiska händelser.
Ämnet historia:
Skolämnet historia innehåller delar om politik, ekonomi och social historia och kulturhistoria. Ämnet handlar om hur den personliga och historiska identiteten skapats, därför är den svenska, nordiska, samiska och den europeiska kulturen viktig.
Hur ser den historiska utvecklingen ut och vilka förändringar kan man se? I ämnet ska man lära sig vad då, nu och sedan har för betydelse i historian. Historien har formats av olika händelser och konflikter som påverkat utvecklingen i olika länder och situationer.
I ämnet historia ska man lära sig att det finns mörka sidor som handlar om både etniska, religiösa och politiska framsteg.
Eleverna ska lära sig i skolan att historia skapas varje dag i olika sammanhang. Att eleverna förstår att man tillsammans med sin familj, släkt, hembygd och land har en historia. Förstår man att man som person påverkar historien är det lättare att förstå andra människor och hur de levde. Man ska också förstå hur kvinnor, män, barn, olika samhällsgrupper och etniska grupper har påverkats av olika historiska händelser.
Referenser:
Skolverket
