De adliga barnen hörde till ett högre stånd och det innebar att de inte gick i en vanlig skola som barnen gör idag. Istället fick de undervisning i hemmet. Under 1700-talet influerades det svenska samhället av Frankrike och därför var det viktigt att alla i de högre stånden kunde prata franska. Det allra finaste inom adelsklassen var att få en ung fransman som undervisade barnen. En sådan lärare kallades även för informator. Hade familjen inte råd att anställa en informator kunde de få gratis hjälp av familj, släkt och vänner.

Det var dock inte bara franska som var ett viktigt ämne. På 1700-talet talade man även latin, vilket adelsbarnen fick lära sig av sin lärare. Flickor hade under 1700-talet inte lika hög status som pojkar. Eftersom pojkarna en dag skulle ta över godset deras pappor ägde, fick de lära sig hur det var att vara föreståndare för ett gods och hur de skulle konversera med andra adelsmän på ett fint sätt. Flickorna fick däremot lära sig hur de skulle bli goda värdinnor. Det var även viktigt att flickorna kunde dansa, sjunga och brodera.

Det var viktigt att barnen blev en del av den finkultur som fanns inom det adliga ståndet. Det innebar att barnen också fick lära sig om kristendom, naturvetenskap och om konst. Barnen skulle kunna måla och spela instrument, allt för att passa in i det adliga sällskapet.

Referenser:

Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum