Att skriva om 1700-talets teater- och operahistoria är svårt då källorna är svårtolkade och ibland obefintliga. Under tidigt 1700-tal hade man inga svenska skådespelare utan på scenerna hyrde man in skådespelare från utlandet, som under den senare delen även hjälpte till att utbilda svenska amatörer till stora sångare och skådespelare. Operan och teatern hade även större plats i dåtidens kultur än vad den har idag. Men det var inte enbart vanlig teater och opera som spelades upp utan det fanns även inslag av lindans, balett och spelande marionetter. Det fanns alltid med inslag av tal- och musikdramatik vid festliga tillfällen så som vid jakt, supéer och vid illuminationer. År 1737 fick man i Sverige sin första svensktalande scen. Innan hade man spelat upp opera och teater på exempelvis latin, franska, engelska, spanska och tyska. De finare platserna på teatern fylldes av kungligheter, ambassadörer samt drottningens kammarfruar och hovstallmästare. Därefter satt civila ämbetsmän, adliga officerare samt minst en representant från de högst uppsatta borgarna. Vilka som satt efter är svårt att få grepp om då det inte finns några abonnemangslistor på dessa platser. 

Besöker du idag Drottningholmsteatern är det som att stiga rakt in i 1700-talet. Det är dämpad belysning och den stora scenen är drygt 19 meter bred. Materialet och dekorationerna i teatern är inte av äkta material så som exempelvis guld, då kungaparet på 1760-talet hade en dålig ekonomi. Det som däremot gör teatern unik är att dekorer och maskineri har bevarats och används än idag. Det enda som skiljer dagens teatern från den på 1700-talet är att det idag är kopior på maskinerna som används för att undvika slitage på de gamla.

 

Omkring själva teatern och scenen fanns det ett stort antal rum där hovfunktionärer och teateranställda barn och tjänstefolk bodde. Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz förfogade över en egen våning på teatern medans skådespelarna hade sin loger intill scenen.

Den Kungliga Dramatiska Teatern, idag även kallad Dramaten, är idag Sveriges nationalscen för det talade dramat. Den grundades år 1788 av Gustav III och repertoaren var till största delen franskinspirerad och i början spelades mest komedier. Men från år 1790 ville kungen satsa på att skapa en mer respektabel men tragisk stil såsom Leopolds fornordiska tragedi om Oden.

 

Källa

Gustav III spred främst teatern i Stockholm och dess närområde. Dock spred sig teatern till ett flertal andra städer i landet, då främst Göteborg. Landsorternas teaterliv dominerades av resande teatersällskap som till största delen bestod av svenskar men även fransmän. Gustav III blev skjuten den 16 mars år 1792 på sin egen scen på Operahuset. Tretton dagar senare dog han vilket blev en stor sorg för teaterfolket. Men operan och teatern levde kvar efter hans död och finns än idag.

---

Diskussionsfrågor:
Hur tror du att det är att gå på teater och opera idag jämfört med att gå på teater och opera på 1700-talet?

Varför tror du att det dröjde fram till 1737 för Sverige att få en svensktalande scen?

På 1700-talet var det främst överklassen som gick på teater. Hur tror du att det ser ut idag och varför?

---

Referenser:

Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum

Under 1700-talets början fanns det ett tiotal musiker vid Hovkapellet och år 1727 tillträdde Johan Helmich Roman som förste kapellmästare. Det svenska musiklivet började nu alltmer likna det musikliv som fanns i Europa och Johan Helmich Romans första offentliga konsert brukar räknas som den gång då han framförde Händels Brockepassion i Riddarhuset år 1731.

 

De offentliga konserterna skapade en ökad publikmängd samt en ökad samverkan mellan yrkesmusiker och amatörer från adeln och det högre borgerskapet. Huvudstadens musikliv var dock beroende av utländska musiker och tonsättare men detta ändrades med tiden då alltfler exempelvis lärde sig att skriva noter och spela instrument.

 

 

Musiken hade en viktig roll på fester, vid kröningar, kungliga bröllop och vid fredsfiranden. Detta bidrog i längden också till att gränserna mellan de olika ståndens musikliv suddades ut då det allmänna musikintresset blev allt större. Ett offentligt konsertliv spred sig under mitten av 1700-talet utanför huvudstaden och hovet. Man började spela och synas i kyrkor, palats och sedan i offentliga och privata hus. Man byggde även offentliga lokaler där man kunde se på konserter mot betalning.

 

---

Diskussionsfrågor:
På vilket sätt skiljer sig 1700-talets musik från den musik vi lyssnar på idag? Har vi andra instrumet etc?

Vad lyssnar du på för musik? På vilket sätt lyssnar du på musiken och när? Finns det några likheter med ditt sätt att lyssna på musik och hur man gjorde detta under 1700-talet?

---

Referenser:

Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum

Frihetstiden under 1700-talet innebar ett stort kulturellt uppsving gällande konst. Sverige influerades under 1700-talet mycket av Frankrike och det var först efter det att franska konstnärer inkallats för att smycka det nybyggda kungliga slottet i Stockholm som intresset för konst vaknade på allvar. Stilen kallas den gustavianska stilen och har sina influenser i rokokon.

Skultptören Johan Tobias Sergel är känd från denna tid. Han har avbildats som staty i Stockholm och det kända torget Sergels Torg är uppkallat efter honom. Andra kända konstnärer från 1700-talet är Johan Pasch, Per Krafft den äldre och inte minst Alexander Roslin. Roslin målade porträtt och blev mycket rik på att måla av dåtidens kungligheter och celebriteter.

Visste ni förresten att bilden av Carl von Linné som pryder vår hundrakronorssedel är målad av Alexander Roslin?

Källa

Källa

 

 

Målning av Per Krafft

Källa

---

Diskussionsfrågor:
Bilden av Carl Von Linné som pryder vår hundrakronorsedel är målad på 1700-talet. Ta reda på om det finns någon annan konst som lever kvar idag och vart den finns?

På 1700-talet var konsten ett sätt att dokumentera och förmedla känslor och händelser. Idag är filmatisering en slags konst. Känner du till några filmer som är inspirerade av eller utspelar sig på 1700-talet?

Vilka andra konstformer förutom målning och film finns idag? Hur tror du att konsten kommer se ut i framtiden?

---

Referenser:

Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum

Nationalencyklopedin

Musik hade stor betydelse under 1700-talets Sverige då den skulle avnjutas individuellt och helst även utövas av varje individ. Att själv kunna musicera var även viktigt bland adelsfolket under 1700-talet då det ansågs vara både bildande och personlighetsutvecklande. Flickorna fick tidigt lära sig att spela på exempelvis pianot eller sjunga och pojkarna likaså.

Det var vanligt att musikanter tjänstgjorde vid hovet för att spela vid baler, middagsbjudningar och andra tillställningar. Musiken hade sina influenser från Frankrike och Tyskland och operasång med maffiga stroforkestrar dominerade bland adeln.

---

Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet ansågs det vara fint och bildat att kunna musicera själv. Vad är det som är viktigt att kunna idag? Vilka färdigheter tror du är viktigt att ha i framtiden?

---

Referenser:

Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum