Teater och opera
Besöker du idag Drottningholmsteatern är det som att stiga rakt in i 1700-talet. Det är dämpad belysning och den stora scenen är drygt 19 meter bred. Materialet och dekorationerna i teatern är inte av äkta material så som exempelvis guld, då kungaparet på 1760-talet hade en dålig ekonomi. Det som däremot gör teatern unik är att dekorer och maskineri har bevarats och används än idag. Det enda som skiljer dagens teatern från den på 1700-talet är att det idag är kopior på maskinerna som används för att undvika slitage på de gamla.
Omkring själva teatern och scenen fanns det ett stort antal rum där hovfunktionärer och teateranställda barn och tjänstefolk bodde. Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz förfogade över en egen våning på teatern medans skådespelarna hade sin loger intill scenen.
Den Kungliga Dramatiska Teatern, idag även kallad Dramaten, är idag Sveriges nationalscen för det talade dramat. Den grundades år 1788 av Gustav III och repertoaren var till största delen franskinspirerad och i början spelades mest komedier. Men från år 1790 ville kungen satsa på att skapa en mer respektabel men tragisk stil såsom Leopolds fornordiska tragedi om Oden.
Gustav III spred främst teatern i Stockholm och dess närområde. Dock spred sig teatern till ett flertal andra städer i landet, då främst Göteborg. Landsorternas teaterliv dominerades av resande teatersällskap som till största delen bestod av svenskar men även fransmän. Gustav III blev skjuten den 16 mars år 1792 på sin egen scen på Operahuset. Tretton dagar senare dog han vilket blev en stor sorg för teaterfolket. Men operan och teatern levde kvar efter hans död och finns än idag.
Diskussionsfrågor:
Hur tror du att det är att gå på teater och opera idag jämfört med att gå på teater och opera på 1700-talet?
Varför tror du att det dröjde fram till 1737 för Sverige att få en svensktalande scen?
På 1700-talet var det främst överklassen som gick på teater. Hur tror du att det ser ut idag och varför?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Boende
Adeln visade sin status genom sitt fina boende och nedan kan ni ta del av ett bildspel där ni kan se hur adeln bodde:
Adelsfamiljerna tillbringade somrarna i sina herrgårdar nära naturen och vintrarna i sina våningar i storstäderna. Både herrgårdarna och våningarna var inspirerade av den franska konststilen rokoko med ljus inredning med stora fönster och klara färger. Fönsterlisterna var handsnickrade i mjuka linjer, liksom spegelramarna, möbler, dörrar och tavelramar. Väggar och kakelugnar var dekorerade med vackra blomstermönster inspirerat av kinesiska blommor. På väggarna fanns även dekorationer i form av vackert porslin importerat från Kina. Vacker konst och stora speglar beprydde väggarna. Genom att ha många speglar reflekterade man mer ljus till rummen, av samma anledning hade man gärna stora ljuskronor i taket. Hemmen var kostsamt inredda och det var viktigt att visa sin höga status genom sina hem.
Barnkammaren var vacker och prydlig, näst intill dockhusliknande. Där fanns små handsnickrade sängar till barnen och varsin liten fin skrivbyrå där de fick sitta och läsa och skriva. Bakom ett draperi fanns även toalettbord med potta . I ena hörnet stod en ståtlig bokhylla i andra hörnet en gammalmodig spelklocka och intill denna fanns en liten byrå med en spegel ovanför. Ibland delade barnen rum två och två, ibland hade de varsitt. Adelsfamiljerna var ofta stora och det var inte ovanligt att de hade närmare tio barn.
Diskussionsfrågor:
Vilka skillnader tror du att det fanns mellan adeln och böndernas boende?
Tror du att det finns lika stora skillnader mellan boenden idag som det fanns på 1700-talet?
Adeln hade boende både i staden och på landet. Även i dag är det vanligt att de som har råd har ytterligare ett boende på landet. Varför är det populärt att bo på landet och nära naturen tror du?
Även idag kan man se inredning från 1700-talet. Varför tror du att det är så?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Klingberg, Göte. (1971). Så levde barnen förr - dokument om allvar och lek. Stockholm: AB Kopia.
Kläder och mode
Nedan kan ni ta del av ett bildspel som visar på hur adelns män och kvinnor klädde sig under 1700-talet:
Diskussionsfrågor:
På vilket sätt ser du att adelns kläder skiljer sig från de kläder vi har idag?
Hur tror du att modet kommer se ut i framtiden? Vilka länder kommer vi att inspireras av då?
Föreställ dig att du för en dag skulle bära 1700-tals kläder? Beskriv hur din dag skulle se ut?
Adelns makt
I början av 1700-talet började borgare och bönder kräva att även de skulle få ha vissa privilegier. Vissa gick så långt att de kom med förslaget att alla privilegier helt skulle avskaffas. Tanken på att alla människor skulle vara jämlika väcktes. Detta gällde dock endast män. Kvinnor ingick ännu inte i tanken på ett jämlikt samhälle.
1719 begränsades kungens makt och makten flyttades istället till riksdagen som var representerad av de fyra stånden. Det svenska folket var trötta på krig efter att den svenske kungen Karl XIII fört krig mot flera länder under stormaktstiden. Adeln började förlora sin betydelse och de olika stånden närmade sig varandra, framför allt politiskt. Borgare och bönder började besöka adeln för att diskutera politiska frågor.
De som hade samma åsikter sökte sig till varandra och två partier började växa fram. Dessa partier kallades Hattar och Mössor. Hattarnas politik gick ut på att öka handeln eftersom handel skapar välstånd. Hattarna ville även föra en mer aktiv utrikespolitik, främst mot Ryssland. Mössorna var mer försiktiga i sin politik och hade en man vid namn Arvid Horn vid spetsen.
Adeln hade dock fortfarande mer makt än bönderna, även om böndernas inflytande började öka. När man talar om denna tid i 1700-talets historia brukar man kalla den för frihetstiden. Under denna tidsperiod närmade vi oss ett demokratiskt samhälle, men vi var fortfarande väldigt långt ifrån det jämlika samhälle vi har idag. Adeln och kungen förlorade viss makt och böndernas politiska makt ökade, men de som befann sig längst ner på samhällsstegen uteslöts i politiska diskussioner. Tjänstefolk, torpare som inte ägde egen jord och de som inte hade någon yrkesskicklighet fick inte delta i politiska beslut.
Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet hade adeln vissa privilegier. Hur ser det ut i samhället idag? Finns det några som har mer makt än andra?
Under 1700-talet började vi närma oss ett mer demokratiskt Sverige. Hur skiljer sig demokratin under 1700-talet från dagens demokrati?
Beskriv dina tankar kring jämlikhet mellan kvinnor och män under 1700-talet, idag och hur det kommer att se ut i framtiden?
Referenser:
- 2010-01-28 Nationalencyklopedin
- Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Cajsa Warg
Cajsa Wargs hus
Diskussionsfrågor:
På 1700-talet lades stor omsorg och tid på matlagning. Är det någon skillnad på hur mycket tid vi lägger på matlagning idag och i sådana fall varför?
Varför inte tillaga en maträtt från 1700-talet från Cajsa Wargs recept! På vilket sätt skiljer sig maten från idag?
Referenser:
Musik i huvudstaden och vid hovet
De offentliga konserterna skapade en ökad publikmängd samt en ökad samverkan mellan yrkesmusiker och amatörer från adeln och det högre borgerskapet. Huvudstadens musikliv var dock beroende av utländska musiker och tonsättare men detta ändrades med tiden då alltfler exempelvis lärde sig att skriva noter och spela instrument.
Musiken hade en viktig roll på fester, vid kröningar, kungliga bröllop och vid fredsfiranden. Detta bidrog i längden också till att gränserna mellan de olika ståndens musikliv suddades ut då det allmänna musikintresset blev allt större. Ett offentligt konsertliv spred sig under mitten av 1700-talet utanför huvudstaden och hovet. Man började spela och synas i kyrkor, palats och sedan i offentliga och privata hus. Man byggde även offentliga lokaler där man kunde se på konserter mot betalning.
Diskussionsfrågor:
På vilket sätt skiljer sig 1700-talets musik från den musik vi lyssnar på idag? Har vi andra instrumet etc?
Vad lyssnar du på för musik? På vilket sätt lyssnar du på musiken och när? Finns det några likheter med ditt sätt att lyssna på musik och hur man gjorde detta under 1700-talet?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Carl Michael Bellman
Adelsmannen Carl Michael Bellman (1740 – 1795) var en mycket känd musikant och poet. Hans verk blev oerhört populära runt om i landet och även internationellt. Han är idag mest känd för sina dikter och visor. En visa som många barn troligtvis känner till är visan ”Gubben Noak”.
Carl Michael Bellman har berikat vårt kulturella arv och hans verk sped sig fortfarande i allt vidare kretsar. Med sitt allkonstverk Bacchi Tempel, sina satiriska prosatexter, brev, ca fyrtio religiösa och andliga dikter, ett tiotal dramatiska arbeten, och drygt ettusen dikter till såväl kung som vänkrets, är han en av det svenska 1700-talets bredaste diktare. Och idag är hans lyrik översatt till cirka 40 språk och han har tolkare och vänner över hela världen.
Diskussionfrågor:
Carl Michael Bellman var en populär musiker från 1700-talet. Känner du till någon musiker/artist från 1900-talet eller 2000-talet som blivit ihågkommen efter sin död? Varför tror du vissa blir mer ihågkomna än andra?
Sånger som Gubben Noak lever kvar än idag. Men vad handlar om Gubben Noak egentligen?
Det var Norsken, Tysken och..... Skriv en rolig Bellmanhistoria?
Referenser:
Bellman
Konst
Skultptören Johan Tobias Sergel är känd från denna tid. Han har avbildats som staty i Stockholm och det kända torget Sergels Torg är uppkallat efter honom. Andra kända konstnärer från 1700-talet är Johan Pasch, Per Krafft den äldre och inte minst Alexander Roslin. Roslin målade porträtt och blev mycket rik på att måla av dåtidens kungligheter och celebriteter.
Visste ni förresten att bilden av Carl von Linné som pryder vår hundrakronorssedel är målad av Alexander Roslin?
Målning av Alexander Roslin
Målning av Per Krafft
Diskussionsfrågor:
Bilden av Carl Von Linné som pryder vår hundrakronorsedel är målad på 1700-talet. Ta reda på om det finns någon annan konst som lever kvar idag och vart den finns?
På 1700-talet var konsten ett sätt att dokumentera och förmedla känslor och händelser. Idag är filmatisering en slags konst. Känner du till några filmer som är inspirerade av eller utspelar sig på 1700-talet?
Vilka andra konstformer förutom målning och film finns idag? Hur tror du att konsten kommer se ut i framtiden?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Musikens miljöer
Det var vanligt att musikanter tjänstgjorde vid hovet för att spela vid baler, middagsbjudningar och andra tillställningar. Musiken hade sina influenser från Frankrike och Tyskland och operasång med maffiga stroforkestrar dominerade bland adeln.
Diskussionsfrågor:
Under 1700-talet ansågs det vara fint och bildat att kunna musicera själv. Vad är det som är viktigt att kunna idag? Vilka färdigheter tror du är viktigt att ha i framtiden?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum
Utbildning
De adliga barnen hörde till ett högre stånd och det innebar att de inte gick i en vanlig skola som barnen gör idag. Istället fick de undervisning i hemmet. Under 1700-talet influerades det svenska samhället av Frankrike och därför var det viktigt att alla i de högre stånden kunde prata franska. Det allra finaste inom adelsklassen var att få en ung fransman som undervisade barnen. En sådan lärare kallades även för informator. Hade familjen inte råd att anställa en informator kunde de få gratis hjälp av familj, släkt och vänner.
Det var dock inte bara franska som var ett viktigt ämne. På 1700-talet talade man även latin, vilket adelsbarnen fick lära sig av sin lärare. Flickor hade under 1700-talet inte lika hög status som pojkar. Eftersom pojkarna en dag skulle ta över godset deras pappor ägde, fick de lära sig hur det var att vara föreståndare för ett gods och hur de skulle konversera med andra adelsmän på ett fint sätt. Flickorna fick däremot lära sig hur de skulle bli goda värdinnor. Det var även viktigt att flickorna kunde dansa, sjunga och brodera.
Det var viktigt att barnen blev en del av den finkultur som fanns inom det adliga ståndet. Det innebar att barnen också fick lära sig om kristendom, naturvetenskap och om konst. Barnen skulle kunna måla och spela instrument, allt för att passa in i det adliga sällskapet.
Diskussionsfrågor:
Vilka likheter och skillnader finns mellan 1700-talets adelsskola och din egen skola?
Varför tror du att latin hade en så stor betydelse i utbildningen på 1700-talet?
Referenser:
Christensson, Jakob (red.) (2006). Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. Lund: Signum