Ostindiska kompaniet
Sammanlagt var Ostindiska kompaniet aktivt i 74 år som var fyllda av äventyr och pengar. Under dessa år utsändes 132 expeditioner. Tyvärr kom inte alla skepp tillbaka. Åtta förlisningar inträffade under åren och många människor miste livet. Även dyra fartyg och laster gick till botten. En normal färd till Kanton, den stad i Kina där handeln ägde rum, tog ett och ett halvt år. Utresan varade ungefär ett halvår, lastningen tog lika lång tid och hemresan ytterligare ett halvår. Det var viktigt att man höll tiderna, framför allt för att kunna fånga upp passadvindarna. Från Göteborg fraktade man järn och trä, yxor och spik, bössor och fiskkrokar, pennknivar, knappar och mycket annat. Största delen av lasten hem till Sverige bestod av porslin och te, men viktiga varor var även råsilke, siden och andra tyger, olika örter och kryddor.
Källa
Diskussionsfrågor:
Handlar man varor från andra länder idag också? Vad handlar man och varför?
Förr användes segelfartyg för att transportera varor. Hur transporterar vi varor i dag? Vad har det för påverkan på miljön? Hur tror du att det kommer se ut i framtiden?
Referenser:
Populärhistoria
Ostindiefararen Götheborg
Den ursprungliga Ostindiefararen "Götheborg" gick på grund och förliste vid inloppet till Göteborg den 12 september 1745. Skeppet var då fullastat med bl.a. te, porslin, siden och kryddor efter sin tredje Kinaresa. man hade då vart ute till sjöss i hela 30 månader.
I december 1984 dök man ner på havets botten vid grundet Hunnebådan, 900 meterutanför Nya Elfsborgs fästning. Man trodde inte att det skulle finnas mycket kvar utav skeppet men under lager av lera fann man en hel del. En marinarkeologisk utgrävning under åren 1986-1992 väckte drömmen om att återskapa skeppet.
Källa
Stiftelsen Ostindiefararen "Götheborg" bildades 1986 och det första steget i det spännande byggprojektet togs i juni 1995. Det dröjde ett tag innan man hösten 2001 påbörjade påbörjade produktionen av det nya skeppet.
Källa
Sjösättningen ägde rum den 6 juni 2003 i närvaro av H M K Carl XVI Gustaf, skeppets högste beskyddare, drottning Silvia och prins Carl Philip samt ett stort pressuppbåd och tusentals åskådare. En stor dag för alla som medverkat till det unika skeppets tillkomst. Den 3 september 2004 döptes skeppet av drottning Silvia, skeppets gudmor, vid en högtidlig ceremoni utanför GöteborgsOperan. Den länge efterlängtade första provseglingen ägde rum den 22 maj 2005.
Källa
Projektet har fått stor uppmärksamhet i Kina. I april 2004 besöktes ostindiefararen av Kinas utrikesminister Mr Li Xiaoxing, som välkomnade skeppet till Kina. Kinas vice premiärminister Madame Wu Yi kom till Terra Nova september 2004. Båda framhöll ostindiefararens betydelse som symbol för handeln, det kulturella utbytet och vänskapen mellan Sverige och Kina. Ostindiefararen "Götheborg" - en rekonstruktion av ett skepp från mitten av 1700-talet - är i dag ett av världens största seglande fullriggade träskepp, som uppfyller internationella säkerhetskrav för oceangående fartyg. Projektet bygger på modern forskning i kombination med återupplivandet av traditionella hantverksmetoder från 1700-talet. Möter man ostindiefararen "Götheborg" för fulla segel ute till havs är det omöjligt att skilja henne från ursprungsskeppet. Ovan vattenlinjen är "Götheborg" ett historiskt segelskepp. Det moderna maskineriet och merparten av den avancerade tekniska utrustningen har dolts djupt nere i skrovet. Det i mångas ögon omöjliga har nu förverkligats. Det ståtliga 1700-talsskeppet seglar igen! Ett 1700-talsskepp har återskapats
Diskussionsfrågor:
Varför tror du att man har byggt en kopia av 1700-talets ostindiefarare?
På 1700-talet tog det ett halvår att bygga en ostindiefarare medan rekonstruktionen tog tio år att bygga. Varför tror du att det tog så långt tid nu jämfört med på 1700-talet?
Referenser:
SOIC
Ostindiska kompaniet
